The Butterfly Effect är min nya utställning där konst, forskning och människors engagemang möts – allt för att lyfta fram hoppet om ett friskare hav.

Mitt i rummet finns det en cirkel av mosaikstolar. De symboliserar mötet mellan oss alla – forskare, företag, unga, myndigheter och vanliga människor. När du slår dig ner blir du en del av verket. En del av samtalet. Och också en del av lösningen.

Här handlar det om något enkelt men kraftfullt: att små saker kan göra stor skillnad. Som ringar på vattnet. Vi hör ofta om allt som är fel i miljön, men här riktas blicken åt ett annat håll – mot alla de som gör bra saker, ofta i det tysta.

Genom QR-koder och berättelser kan du att ta del av verkliga exempel, forskning och idéer som kan hjälpa våra hav. Tanken är att du ska gå härifrån med mer hopp – och en känsla av att du också kan bidra.

Utställningen bygger på ett samarbete mellan konst och forskning. En tidigare forskare från World Maritime University bidrar med kunskap från många års arbete i Hanöbukten. En viktig insikt är att lösningar ofta uppstår när människor börjar prata med varandra och arbeta tillsammans.

Två av stolarna bär särskilda berättelser.

Den ena representerar makten. Sitsen är gjord i 24 karats guldmosaik, formad som en sadel. Den röda triangeln står för maktens centrum – spetsarna pekar utåt, åt olika håll, medan rötterna sträcker sig djupt ner i marken. På baksidan står det EL PATRON i kejserligt lila.

Den andra stolen representerar folket. Den består av många olika stenar – som ett hav av människor. Budskapet är enkelt: vi är många som delar på havet, men havet är bara ett.

Runt om i utställningen möts man av enkla uppmaningar, som
“Please engage without rage” och “Look for solutions”.

The Butterfly Effect är inte endast en utställning.
Det är en inbjudan.

En inbjudan att bry sig, att delta och att göra små saker som tillsammans kan skapa stor förändring.

För varje litet vingslag räknas.

Rhyls båtvarv

Åvägen, Äspet i Åhus (C4SS Jolleklubb)

Vernissage Fredagen den 31 Juli, kl. 17 – 20

Övriga öppettider Lördag – Söndag 1-2 Augusti kl. 11 – 17

12:e Wägga Artepelag

Väggavarvet, Idrottsvägen 50 i Karlshamn

Vernissage Torsdagen 13 Augusti kl. 17 – 20

Övriga öppettider 14 Aug kl. 16 – 19, 15 Aug kl. 11 – 18, 16 Aug 11 – 16

Klicka här för att se stolarna »

Konsten att Samverka: Nycklar till Framgång i Hanöbukten

En sammanfattning av forskningens slutsatser och rekommendationer för hållbara kustområden

”Att samverka är inte längre ett val – det är en nödvändighet för att lösa komplexa miljöfrågor. Men hur går vi från teoretisk vilja till en fungerande samverkan i praktiken, en som kan hantera miljöföroreningarna i Hanöbukten?”

Miljöutmaningen i Hanöbukten: En “cocktail-effekt”

Miljöutmaningarna i Hanöbukten kännetecknas av en mångfacetterad ekologisk kris med sviktande fiskebestånd, algblomning och återkommande observationer av sjuk och sårig fisk. Problematiken identifierades redan på 80-talet, men orsaken är ännu inte helt fastställd. Många olika faktorer har dock pekats ut som möjliga påverkansfaktorer, såsom övergödning, påverkan från miljögifter och tungmetaller, påverkan från industrier, avloppsvatten och läkemedelsrester, ekologiska obalanser, mfl. Eftersom utsläpp och påfrestningar härrör från en rad olika källor längs hela tillrinningsområdet, från inlands- och industriaktiviteter till kustområden, utgör situationen i Hanöbukten ett komplext systemproblem där ingen enskild syndabock eller orsak ensam kan pekas ut.

Frågan är inte om vi ska samverka – utan hur

Internationell forskning och FN-organ framhåller partnerskap som avgörande för att uppnå hållbar utveckling i kustområden. Inga enskilda aktörer – vare sig myndigheter, forskare, företag eller lokalsamhällen – kan lösa storskaliga miljöutmaningar på egen hand.

Fallet Hanöbukten visar dock att det finns en stor utmaning i hur samverkan organiseras. Forskningen konkluderar därför att diskussionen inte bör handla om omvi ska använda partnerskap, utan om hur vi utformar dem för att de faktiskt ska ge resultat.

Relationella aspekter – Den avgörande tionde framgångsfaktorn

Tidigare ramverk för framgångsrika partnerskap har lyft faktorer som ledarskap, målformulering och finansiering. Jennie Larssons forskning identifierar en avgörande och tidigare saknad pusselbit: relationella aspekter.

Mänsklig dynamik: Konflikter, bristande kommunikation, olika behov och maktobalans utgör de största hindren för ett partnerskap.
Grundbulten för ett samarbete: Om inte de mänskliga relationerna och tilliten hanteras först, fallerar ofta övriga delar av samverkan.

Tio slutsatser och vägar framåt för Hanöbukten

Relationer i centrum: Hantera maktstrukturer, kommunikationsutmaningar och konflikter aktivt för att skapa tillit.
Engagera både politik och allmänhet: Bygg stöd från politiska beslutsfattare såväl som lokalsamhället för att säkra långsiktighet och legitimitet.
Alla behövs, men skutan måste styras: Inkludera alla berörda – särskilt lokala kustinvånare – men upprätthåll en tydlig och strukturerad beslutsprocess.
Anpassa efter ekosystemets gränser: Anpassa arbetet efter hela kustområdet och dess tillrinningsområden (“Källa-till-hav”) istället för administrativa kommungränser.
Ekosystembaserad finansiering: Skapa gemensamma budgetmodeller som stödjer helhetslösningar över gränser.
Transparent kommunikation & lokal kunskap: Ta tillvara lokala observationer och rapportera öppet om pågående insatser för att behålla engagemanget.
Strukturerad processledning: Använd beprövade processmodeller anpassade efter lokala förutsättningar.
Nödvändigt ledarskap: Tillsätt koordinatorer som besitter både ekologisk helhetskunskap och stark kompetens inom mänskliga relationer.
Skapa en gemensam agenda: Skapa gemensam vision och åtgärdsplan för hela Hanöbuktsregionen som alla arbetar utifrån.
En helhetssyn krävs: Alla framgångsfaktorer hänger ihop; ingen enskild faktor kan ensam garantera ett fungerande partnerskap.

Reflektion för dig som besökare

När du betraktar utställningen, fundera på hur vi tillsammans bygger bryggor mellanforskning, politik, företag, ungdomar, natur och lokalbefolkning.

Hur kan vi bättre ta tillvara på olika aktörers kunskap och bygga tillit när åsikter och intressen går isär?

Om forskningsstudien

Sammanfattningen bygger på Jennie Larssons forskning av samverkansmodeller i Hanöbukten (Sverige) och referensfallet Atlantic Coastal Action Program (ACAP, Kanada). Om du vill läsa mer så kan du klicka på denna länk: Improving the performance of multi-stakeholder partnerships for sustainable development in coastal areas : Sweden (Hanö Bay) as a case study

SE(a)E FOOD 2024

Jag är en mångsidig konstnär och dekorationsmålare med ateljé på Hammarshus slott i Kristianstad. Min konstnärliga resa tog form i Rom, där jag under många år bodde, arbetade och utbildade mig inom konst, scenografi och design. Där fördjupade jag mig i det italienska hantverkets precision, materialkännedom och rika kulturarv.

Mitt arbete vilar på traditionellt hantverk och en stark känsla för form. Jag arbetar med emaljer, fresk, keramik, måleri, mosaik, tiffany och skulptur, ofta i kombination. Trompe l’oeil är en återkommande del av mitt bildspråk, där illusion och verklighet möts och förskjuts. Som dekorationsmålare har jag även utfört inredningsuppdrag där flera tekniker vävs samman till helheter med hög detaljrikedom och precision.

Havet och jorden, deras skörhet och inneboende styrka, är centrala teman i mina utställningar. Jag berör miljö- och havsfrågor men utan domedagsvisioner. I stället vill jag lyfta fram hopp, förbättringar och naturens egen kraft och optimism.

Som utbildad scenograf bygger jag mina utställningar som rumsliga berättelser. Utställningen blir ett scenrum där varje verk fungerar som en protagonist, bärare av jordens och havets historia. Emalj, fresk, måleri och skulptur får tala med sina egna röster och skapa en sinnlig helhet.

Välkommen att kliva in i mitt universum, där havet, hantverket och illusionen möts.